– Vi bedriver internationellt banbrytande och samhällspåverkande forskning inom markanvändning, säger professor Kauko Viitanen, direktör för den nya institutionen för markanvändning. Vid institutionen sammanförs tekniska, ekonomiska och juridiska metodkunskaper med kunskaper inom samhällsplanering. Det kommer att leda till nya genombrott i framtiden, försäkrar Viitanen.

Vid institutionen verkar tre forskningsgrupper: fastighetsekonomi, geomatik samt urbana och regionala studier (YTK). Forskningsgruppernas gemensamma kärnområden är bland annat digitalt byggda miljöer (Smart and Livable Cities) samt mätning, modellering och hantering av klimatförändringens effekter (Modeling and Managing Climate Change Impacts). Sammanslagningen av institutionerna har gett upphov till det internationella magisterprogrammet för samhällsplanering och markanvändning (Managing Spatial Change). Även institutionen för samhälls- och miljöteknik deltar i programmet och där utbildas mångkunniga experter inom samhällsplanering, -teknik och -ekonomi.

– Vi utbildar även fortsättningsvis kreativa och tekniskt kompetenta aktörer som kan fatta samhällsbeslut och sköta markanvändning på ett helhetsbetonat sätt. Inom samhällsplaneringens område är samarbete med institutionen för arkitektur mycket möjligt, konstaterar Raine Mäntysalo, institutionens vice direktör.

– Reformen är historiskt viktig och väntad, påminner Petri Varsta, dekan vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper. Institutionen ansvarar för forskningen inom tillämpningsområdet samt för den akademiska undervisningen inom området för samhällsplanering och markanvändning.

Institutionen för markanvändning har åtta professorer och personalen består totalt av cirka 130 personer. Institutionens nya webbplats publiceras under våren 2012. Tills dess används de gamla webbplatserna http://maa.aalto.fi och http://ytk.tkk.fi.

Mer information:

Professor Kauko Viitanen, kauko.viitanen@aalto.fi
Direktör för institutionen för markanvändning
Tfn +358 50 560 3873

Professor Raine Mäntysalo, raine.mantysalo@aalto.fi
Vice direktör för institutionen för markanvändning
Tfn +358 50 512 4525

Under ansökningsperioden 2012 erbjuder Aalto-universitetet ungefär 150 ansökningsalternativ på finska, svenska eller engelska. De tre utbildningsområdena har två gemensamma magisterprogram: Creative Sustainability och International Design Business Management.

• Länk till ansökningssystemet: http://apply.aalto.fi
• Mera information om ansökningen och antagningen: http://studies.aalto.fi/sv/admissions/ och ansokningsservice@aalto.fi

De nya typerna av höghållfasthetsstål gör att maskinernas vikt minskar, men det är svårt att svetsa de allt tunnare materialen.

- Då komponenternas väggtjocklek minskar behövs nya fogningsmetoder, konstaterar forskare Ahti Oinonen.

Komponenterna i lyftkranar och skogsmaskiner utsätts för ständigt varierande belastning. En liten spricka som uppkommer i en styv svetsfog blir snabbt större då maskinerna är i drift praktiskt taget dygnet runt.

Oinonens lösning på problemet med de kritiska förbanden är ett limförstärkt friktionsförband. Lim i stället för en svetsfog låter svagt, men är egentligen raka motsatsen. Limmet ger ett flexibelt förband, där belastningen fördelas jämnare än med ett svetsförband. Bultar gör förbandet säkert.

- Lim gör ett friktionsförband 2,5 gånger mer hållfast, berättar Oinonen.

Friktionsförbanden är bultförband som spänns åt med höghållfasta bultar. Deras funktion baserar sig på friktionen mellan delarna som fogats ihop. Om förbandet ger efter och belastningen överförs till bultarna uppstår så småningom skador.

- Man har forskat mycket i limförband, men knappt alls i kombinationen av höghållfasta bultar och limfogar, berättar Oinonen.

Oinonen fick impulsen till sin forskning av Gary Marquis, professor i hållfasthetslära vid Aalto-universitetet. Forskningen för doktorsavhandlingen inleddes under hans ledning vid Villmanstrands tekniska universitet 2007. Då Marquis blev professor vid Aalto-universitetet följde Oinonen med honom.

På tre år framskred forskningen från att utveckla en testmetod för friktionsförband till att bygga upp en matematisk modell som beskriver hur förbanden skadas. I sitt doktorsarbete utreder Oinonen också hur bultarna som förstärker limfogen bäst kan placeras.

Till en början undersökte Oinonen experimentellt limförbandens skjuvhållfasthet med olika ytor, lim och tryckbelastningar. Utifrån experimenten beräknade Oinonen de materialparametrar som används i det numeriska kalkylprogrammet på forskarens bildskärm.

Oinonen drar åt bultarna genom att klicka med musen. På skärmen sjunker bultens huvud litet längre in i metallen.

Så småningom ökas belastningen på det virtuella förbandet. Till slut ger limfogen med sig.

Oinonen zoomar in förbandets yta, där limfogen började ge efter.

- Förskjutningen är 0,7 millimeter.

Planerarna kan dimensionera limförbanden och simulera skadorna på dessa med hjälp av Oinonens modelleringsmetod.

Den nya fogningsmetoden används ännu inte inom maskinbyggnad och den finns inte med bland branschens standarder. Potential finns ändå särskilt för ändamål där materialutmattningen är en viktig faktor. Inom flygplansindustrin används limmade konstruktioner redan allmänt. Närmare forskningsdata om utmattningshållfastheten hos limmade friktionsförband blir snart tillgängliga, eftersom en av Oinonens kolleger forskar i ämnet. Intuitivt tror han att utmattningshållfastheten är utmärkt.

- Fogningsmetoden lämpar sig exempelvis för fästöronen till hydraulcylindrar i skogsmaskiner och lyftkranar. Man försöker göra konstruktionerna lättare också inom skeppsbyggnadsindustrin.

Forskningen finansierades av FIMECC, som bevakar maskinbyggnadsbranschens intressen i Finland.

Bildtext: Forskningen visar att en halvcirkel är den optimala placeringen av bultarna i ett excentriskt belastat friktionsförband. 

DI Ahti Oinonens doktorsavhandling i hållfasthetslära ”Damage Modelling Procedure and Fastener Positioning Optimization of Adhesively Reinforced Frictional Interfaces” granskades vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper vid Aalto-universitetet måndagen den 28 november 2011. 

Mer information:
Forskare Ahti Oinonen
Aalto-universitetet, institutionen för tillämpad mekanik
ahti.oinonen@aalto.fi
tfn 040 524 8654

Text: Petja Partanen/Tarinatakomo

- Det är framför allt fråga om att etablera ett långvarigt samarbetsförhållande, konstaterar prefekten för institutionen för arkitektur Antti Ahlava. Vi har traditionellt haft mera gemensamt med de olika områdena inom Konstindustriella högskolan än med ingenjörsvetenskaperna. Vi fortsätter och uppdaterar tillsammans den nordiska design- och arkitekturtraditionen.

Ahlava påpekar att arkitektens yrkesbild är närmare formgivarens än diplomingenjörens. Typiskt för såväl design- och mediebranschen som arkitekturbranschen är att experter från flera olika branscher deltar i projekten och att det behövs en visionär helhetsskapande faktor. Vid sidan av det branschövergripande arbetet behövs det också insikt i kultur.

- Vid Konstindustriella högskolan har man skapat en god grund och fungerande metoder för ett mångdisciplinärt samarbete, konstaterar Ahlava. Å andra sidan tror jag att samarbetet med arkitekterna också är till nytta för studerandena inom design och medier. 

- Arkitektur är en bransch där man kan se drag av både konst och teknik. Det är viktigt att öva sig i mångdisciplinärt samarbete redan under studierna eftersom detta slags färdigheter behövs när man går ut i arbetslivet. Det är numera också allt viktigare med de ovanliga mediekunskaperna, säger Ahlava.

Allt bättre arkitekter och formgivare

Den nya högskolan är ett stöd för samarbete i Aaltos anda, men frågan gäller mera än bara samarbetet mellan arkitektur och vissa branscher inom Konstindustriella högskolan.  

- Samarbetet med ingenjörsvetenskaperna har varit ganska obetydligt tidigare, men processen kring Högskolan för konst, design och arkitektur har ynglat av sig ett betydligt antal arbetsgrupper, seminarier och initiativ om hur samarbetet kan utvecklas med både ingenjörsvetenskaperna och de kommersiella branscherna, berättar Ahlava.

- I augusti inleddes en omfattande kartläggning och planering av nya samarbetsformer mellan ingenjörsvetenskaper, arkitektur och olika branscher inom Konstindustriella högskolan. I mitten av november samlades vi för en mellanöversikt av läget. Vi har gjort stora framsteg och avsåg att få arbetet jämte förslag klart under december.

Rädslan för att flytten till en ny skola skulle försämra arkitekternas yrkeskunnande grundar sig enligt Ahlava på ett missförstånd.

- Konstindustriella högskolan är inte en konsthögskola, utan en högskola som utbildar formgivare som har avgörande samarbete med industrin. Det är uttryckligen fråga om samarbete med formgivare och om att stärka det branschövergripande i vår verksamhet. Det här gynnar också institutionerna vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper.

- Högskolan för konst, design och arkitektur gör oss i praktiken till allt bättre experter i byggnadsprojekt eftersom vi får branschövergripande erfarenhet och erfarenhet av samarbete med experter inom flera områden, försäkrar Ahlava. Också ingenjörsstuderandena önskas varmt välkomna i dessa samarbetsprojekt.

Teknologer vid högskolan för konst, design och arkitektur

För arkitekterna kommer flytten till Högskolan för konst, design och arkitektur också att föra med sig en kulturförändring.

- Otnäs konstnärer blir plötsligt teknologer i den nya högskolan och måste skapa sig en ny profil inom de skapande branscherna, myser Ahlava.

Antti Ahlava

• Äldre lektor i stadsplanering
• Prefekt för institutionen för arkitektur sedan 1.9.2011
• Utexaminerad som arkitekt vid Tekniska högskolan 1996
• Disputerat för doktorsgraden inom urban planering och design (Architecture in Consumer Society) vid Konstindustriella högskolan 2002
• Född i Tammerfors
• Intresserad av segling, men använder inte Marimekkoskjortor

Text: Riitta Särkisilta
Foto: Mikko Raskinen 

Till bästa internationella lärare valdes doktor Tuomas Paloposki från Aaltos institution för energiteknik på basis av beskrivningar som har samlats in från studerandena. Priset för internationella läraren delas ut åt en lärare eller handledare som undervisar på andra språk än de inhemska språken.

Paloposki berömdes speciellt för att han får de finska och de internationella studerandena att arbeta tillsammans och att han kan använda gruppens mångfald till förtjänst i sin undervisning. Studerandena prisade honom också för att kunna kombinera teori med praktiska övningar, för att kunna få till stånd en livlig diskussion, för ett fängslande undervisningssätt samt för ett bra utnyttjande av respons för att utveckla sin egen undervisning.

Priset för årets internationella stordåd delades ut till Pamela Spokes som arbetar i Aaltos team för internationella relationer och som agerade snabbt och målmedvetet för att få sjukförsäkringar åt de internationella studerandena. Dålig tillgång till omfattande försäkringar till ett rimligt pris har varit ett stort problem för många internationella studerande som inte kommer från EU- och EES-länderna.  Den finska studentrörelsen har också framhållit en lösningsmodell som baserar sig på gruppförsäkringar redan i många år. AUS är speciellt nöjd med det att Aalto även bjöd in övriga universitet och yrkeshögskolor i Finland med i anbudsförfarandet.  På så sätt underlättades de internationella studerandenas ställning i högskolor över allt i hela landet på samma gång.

AUS delade ut bägge priser för första gången i år. ”Med priserna vill AUS fästa uppmärksamhet vid hur viktig internationalisering av hög kvalitet är för Aalto-studerandena. Engelskspråkig undervisning av hög kvalitet och de internationella studerandenas välmående kräver ständig satsning från universitetet,” framhäver AUS:s styrelseordförande Saara Hyrkkö.

Priserna delades ut på den internationella festen på Aaltos Design Factory 12.11 kl. 19.

Aalto-universitetets studentkår AUS är en tjänste- och intresseorganisation för ca 15 000 studerande vid Aalto-universitetet. AUS fungerar som intressebevakare för sina medlemmar speciellt i utbildningspolitiska och studiesociala ärenden.

Tilläggsinformation:

Hanna Sauli, sakkunnig, internationella ärenden. international@ayy.fi, tel. 050 520 9446.

Doktor Tuomas Paloposki, institutionen för energiteknik, Aalto-universitetet. tuomas.paloposki@aalto.fi, tel. +358 9 470 23605.

Pamela Spokes, Manager, International Student Recruitment, Aalto University. pamela.spokes@aalto.fi, tel. +358 401843391.

Den nya Högskolan för konst och kreativitet är en högskola för formgivning, media, arkitektur och konst, som samlar ihop de olika områdena inom planering och utformande av humana miljöer. Högskolans grundläggande filosofi ligger nära en humanistisk världsåskådning, vilket syns i den människonära och användarvänliga forskningen, undervisningen och övriga verksamheten.

På en human världsbild hänsyftar också den nya högskolans engelskspråkiga namn Aalto University School of Arts and Creativity och det svenska namnet Högskolan för konst och kreativitet vid Aalto-universitetet. Översättningarna avviker något från den finskspråkiga versionen – Aalto-yliopiston taiteiden ja suunnittelun korkeakoulu – eftersom begreppet ’art and design’ i det nuvarande namnet skulle syfta alltför starkt på det gångna. Nu signalerar alla namn tydligare en förändring än de direkta översättningarna.

”Alla namnversioner är nya och vittnar därmed om den förändring som sammanslagningen av Konstindustriella högskolan och Institutionen för arkitektur för med sig och om det mångdisciplinära Aalto-universitetet. Konst kombinerad med planering och kreativitet beskriver mycket bra den nya skolans verksamhet och perspektiv. De är gemensamma nämnare för alla delområden i den nya skolan”, motiverar dekanus för Konstindustriella högskolan Helena Hyvönen namnen.

I fortsättningen kommer den nya högskolan att utexaminera experter på och förnyare av formgivning, konst och arkitektur, som inte bara äger yrkeskompetens i konstnärlig utan också i praktisk planering.

”Dessa framtida experter kommer att utveckla vår byggda miljö, och för dem är kontakten med byggnadsteknologin viktig. Termen ’planering’ i skolans namn på finska vittnar om en viktig bro till alla discipliner inom Aalto-universitetet – såväl teknik som ekonomi”, berättar chefen för Institutionen för arkitektur Antti Ahlava.

För att få fram ett namn för högskolan ordnades en namntävling, öppen för hela Aaltogemenskapen, för intressentgrupperna och för allmänheten. Närmare 800 förslag kom in, vilket tyder på både ett allmänt intresse för saken och det kollektiva förfaringssätt som är karaktäristiskt för Aalto-universitetet. Det slutliga beslutet om namnet fattades av en namnjury bestående av ledningen för Aalto-universitetet och den nya högskolan samt av experter, studerande och en alumnrepresentant.

Högskolan för konst och planering kommer i början av nästa år att vara en organisation som består av 2 100 examensstuderande, 300 forskarstuderande och 500 anställda inom personalen. Man kan också i fortsättningen avlägga kandidatexamen i konst och i teknologi samt magisterexamen i konst, arkitektur och landskapsarkitektur. Den nya högskolan erbjuder 12 utbildningsprogram som leder till kandidatexamen, 25 magisterprogram samt doktorandprogram inom konstindustri och ingenjörsvetenskaper. Institutionerna inom högskolan fortsätter sin verksamhet i de nuvarande lokalerna på Arabiastranden i Helsingfors och i Otnäs i Esbo tills de nya byggnaderna för den nya högskolan står färdiga på Aalto-universitetets gemensamma campus i Otnäs omkring 2015.

Mer information:

Dekanus Helena Hyvönen, tfn 050 324 3657
Institutionschef Antti Ahlava, tfn 050 324 1179
Kommunikationschef Anne Tapanainen, tfn 050 5319180
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@aalto.fi

Professor och teknologie doktor Lahdelma (född 1961) utsågs 2009 till professor i energiteknik för samhällen vid Aalto-universitetets institution för energiteknik för en period om fem år. Han har tidigare verkat som professor i informationsteknik vid Åbo universitet (2000–2009) och som forskningsprofessor vid VTT (1997–2000) inom ämnet energimarknader. Lahdelma disputerade för teknologie doktorsgraden 1994 vid Tekniska högskolans laboratorium för systemanalys på ämnet ”An Object-Oriented Mathematical Modelling System”.

 Lahdelma utsågs den 25 augusti 2011 till direktör för institutionen för energiteknik för perioden 1.9.2011–31.7.2013. Risto Lahdelma är en mycket meriterad forskare inom området för energiteknik och han har under sin karriär publicerat åtskilliga vetenskapliga artiklar (282 st under åren 1985–2011).

Ett välkomstevenemang för alla nya studerande vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper ordnades måndagen den 29 augusti och en mottagning på Täffä arrangerades på tisdagen. Professor Pekka Himanen höll en föreläsning för de nya studenterna på temat ”Rikastava vuorovaikutus”(Berikande interaktion) tisdagen den 30 augusti.

Under den första veckan deltog studenterna i utbildningsprogrammens och gillenas välkomstevenemang samt i föreläsningar och övningar avsedda att ge en introduktion till studierna och datasystemen.

Produktutvecklingen av olika stålkvaliteter har påskyndats avsevärt tack vare det nya beräkningseffektiva simuleringsprogrammet SteelConverterSimulator. Den nya stålkonvertermodellen sparar energi, tid, råvaror och miljö. Modellens styrka ligger i dess solida fysikaliska grund och tillräckligt enkla metodik. Något motsvarande simuleringsverktyg har inte tagits fram någon annanstans i världen.

Modellen har utvecklats inom ramen för FIMECC:s forskningsprogram ELEMET. Förutom Aalto-universitetet deltar bl.a. Outokumpu, Rautaruukki, Uleåborgs universitet och VTT i programmet.

Simuleringsmodellens styrka är enkelhet

Det produceras årligen ca 1 300 miljoner ton stål i världen. Det finns tusentals olika stålsorter vars egenskaper kan anpassas efter användningsändamålet. Stål kan till exempel vara väldigt hårt, syrafast, rostfritt, slitstarkt eller lätt att svetsa.

– En ny stålsorts väg till marknaden är ofta lång men med hjälp av en enkel simuleringsmodell kan man planera stålets sammansättning nästan som i ett spel, utan några fysiska experiment i produktionsanläggningen, berättar idéns upphovsman Mika Järvinen som är forskare vid institutionen för energiteknik vid Aalto-universitetet.

Normalt räcker det en timme att göra en smälta med en 150 tons stålkonverter. I framställningen uppstår ca 10 000 kilogram av vardera koldioxid och slagg. Simuleringsmallens beräkningstid är bara ca 30 sekunder – det är upp till 120 gånger snabbare att testa olika alternativ i simulatorn än genom en realprocess och det är dessutom helt utsläppsfritt.

– Tack vare den effektiva modelleringen får vi snabbt reda på hur vi kan förändra stålsammansättningen inom ramarna för naturlagarna och hur vi kan göra det med minsta möjliga materialåtgång, konstaterar Järvinen.

Produktutveckling utan skott i blindo

Utgångspunkten för den beräkningseffektiva stålkonvertermodellen är enkel: noggranna uträkningar görs bara inom de områden där väsentliga fenomen inträffar. Först klarlades de fenomen som försiggick kring en gasblåsa. Denna kunskap överfördes till reaktionszonen i en verklig process med hjälp av modultänkande.

– Modulerna som används i AOD-processen är tubreaktorn i blåsornas uppstigningsområde samt tankreaktorerna som används för att beskriva stålsmältan och slaggen, berättar Järvinen.

Modellen bygger på naturlagarna och många av de storheter som den ger kan mätas. Tack vare den fysikaliska grunden har antalet ”uppskattade konstanter” minimerats. Omfattande jämförelser har gjorts mellan modellen och de industriella processerna och resultaten överensstämmer i hög grad med verkligheten. Användningen av modellen är effektiv tack vare det tydliga användargränssnittet. I framtiden planerar man att utvidga modellen genom att tillsätta moduler för t.ex. inblåsning.

– Beräkningstiden är radikalt kortare än med andra modelleringssätt, så man får resultat snabbare än genom realprocesser. Modellen kan alltså användas i online-styrning av konvertrar och reaktorer, berättar professor Timo Fabritius vid centret för stålforskning vid Uleåborgs universitet.

Snabbt och utsläppsfritt

Inom den finländska stålindustrin börjar man framställa alltmer krävande stålsorter och då kan modellen användas för att välja rätt produktionssätt. Då man använder simulering i stället för experimentella processer sparar man både pengar och miljö.

– Ju mindre enhetsutsläpp vi har inom stålproduktionen i Finland, desto mer sannolikt är det att tekniken väcker intresse också utomlands, konstaterar FIMECC:s verkställande direktör Harri Kulmala.

Outokumpu har redan använt stålkonvertermodellen med goda resultat. I framtiden kan modellen förutom inom metallurgin även tillämpas inom den kemiska industrin.

Lisätietoja:

Verkställande direktör Harri Kulmala, FIMECC Oy,
Tel. +358 40 840 6380, harri.kulmala@fimecc.com

Professor Timo Fabritius, Uleåborgs universitet,
Tel. +358 40 554 6683, timo.fabritius@oulu.fi

Forskare (Post doc) Mika Järvinen, Institutionen för energiteknik, Aalto-universitetet, Högskolan för ingenjörsvetenskaper,
Tel. +358 9 4702 3657, mika.jarvinen@aalto.fi

Forsknings animation: www.fimecc.com

Pressfoto: http://www.fimecc.com/fi/index.php/Medialle

FIMECC Oy  – Finnish Metals and Engineering Competence Cluster – är ett strategiskt center för vetenskap, teknologi och innovation inom metallprodukter och maskinbyggnad, ett av de sex strategiska kompetenscentrer som grundats i Finland.. www.fimecc.com

Att samla arkitektur, landskapsarkitektur, konst och formgivning i samma högskola stöder Aalto-universitetets strategiska mål och främjar dess profilering som en internationell utvecklare av den människonära livsmiljön.

– Den nya högskolan är ett utmärkt tillfälle för Aalto-universitetet att stärka sin profil och väcka intresse på den internationella arenan, säger dekanus Helena Hyvönen från Aalto-universitetets konstindustriella högskola. Att i samma högskola sammanföra undervisning och forskning  kring humanistisk-kulturell tradition samt miljö är också viktigt ur samhällelig synvinkel. Det stärker samtidigt arkitekturens, konstens, medias och formgivningens ställning i det finska samhället och i den finska kulturen och ekonomin, poängterar Helena Hyvönen.

– Kopplingarna mellan arkitektur och byggnadsteknik, samhällsplanering och lantmäterivetenskap kommer att stärkas ytterligare, framhåller direktören för institutionen för byggteknologi, professor Juha Paavola. Det här kommer att märkas i till exempel gemensamma kurser och mångdisciplinära studieprojekt.

- Arkitektexamen blir kvar inom de tekniska utbildningarna. Det teknisk-vetenskapliga kunnandet är fortsättningsvis en väsentlig del av arkitektutbildningen, men i framtiden kan också ingenjörsvetenskaperna dra nytta av anknytningen till de kreativa branscherna, påpekar professor Antti-Matti Siikala, direktören för institutionen för arkitektur.

Mer information:

Dekanus Helena Hyvönen, ordf., tfn 050 324 3657, helena.hyvonen@aalto.fi
Direktören för institutionen för arkitektur Antti-Matti Siikala, tfn 040 580 5650, antti-matti.siikala@tkk.fi
Dekanus Petri Varsta, tfn 050 551 3500, petri.varsta@aalto.fi

Genom att koncentrera olika verksamheter till samma campus kan vi skapa förutsättningar för en högklassig, stimulerande och mångsidig studiemiljö där studerande har verkliga möjligheter att göra val. Ett gemensamt campus stöder gränsöverskridande forskning och konstnärlig verksamhet genom att möjliggöra en rik och livlig växelverkan.

 Enligt det linjebeslut som styrelsen nu fattat kommer campuslösningen att gradvis byggas på ett såväl ekonomiskt som ekologiskt hållbart sätt. Utvecklingen av universitetets huvudcampus börjar så att kandidatutbildningen gradvis koncentreras till Otnäs från och med år 2013. Nybyggandet koncentreras till Otnäs där användningen av gemensamma undervisnings- och forskningsutrymmen kan utvecklas kreativt och kostnadseffektivt.

Å andra sidan vill Aalto-universitetet inte avstå från nuvarande utrymmen som tjänar sitt syfte väl. Handelshögskolan kommer att fortsätta sin verksamhet i de nuvarande lokalerna i Tölö, Helsingfors, med undantag av kandidatundervisningen. Tack vare det centrala läget kan dessa lokaler även utvecklas för behov som Aalto-universitetets övriga högskolor kan ha av verksamhet i Helsingfors centrum. 

Aalto-universitetets styrelse beslöt även idag att Konstindustriella högskolan och institutionen för arkitektur förenas till en ny högskola. Enligt den preliminära planen kommer den nuvarande Konstindustriella högskolans verksamhet att flytta till Otnäs när de nya utrymmena blir färdiga, uppskattningsvis år 2015. Flyttningen förstärker även märkbart den nya högskolans funktionsförutsättningar. Aalto-universitetet kommer att fortsätta sina funktioner också vid övriga verksamhetsställen såväl i Finland som utomlands i den omfattning som behövs för genomförandet av olika strategiska partnerskap och samarbeten.

- Jag är övertygad om att aktiviteter främst på ett huvudcampus är det säkraste sättet att föra Aalto-universitetet vidare mot världsklass. Jag är glad att det grundliga beredningsarbetet har fått såväl aaltoiters som våra intressegrupper att kläcka idéer och reflektera över vår gemensamma framtid. Arbetet för ett levande campus som möjliggör en ny verksamhetskultur kan nu komma igång ordentligt, berättar Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri.

Styrelsens beslut föregicks av en lång diskussion och beredning som pågick i ett år, både inom universitetet och vid samtal med dess intressegrupper. I januari 2011 presenterade rektor Tuula Teeri för personalen och studerande den första visionen för campuslösningen utgående från det gemensamma beredningsarbetet.

Därefter fortsatte diskussionen i bl.a. fem tematiska arbetsgrupper vars medlemmar representerade personalen och studerande vid Aalto-universitetets alla högskolor. I arbetsgruppernas slutrapporter betonades bl.a. de nya möjligheter som kreativ planering av utrymmen kan bereda för möten, umgänge och synlighet mellan olika branscher och grupper.

När beslutet bereddes träffade Aalto-universitets ledning förutom expertaktörer också ledare för de båda städerna Esbo och Helsingfors och diskuterade många olika campusalternativ med olika förutsättningar och möjligheter. Diskussionerna med de båda städerna fortsätter nu utgående från den campuslösning som man gått in för. 

- Denna lösning får även Aalto-universitetets studentkårs stöd. Det är klart att inte precis alla av våra studerande idag tycker om tanken att undervisningen ska flytta till Otnäs, men största delen ser de fördelar och möjligheter som ett gemensamt campus erbjuder i ett längre tidsperspektiv, konstaterar Saara Hyrkkö, styrelseordförande för Aalto-universitetets studentkår.

Aalto-universitetets värden och uppgifter styr planeringen och byggandet av universitetets kommande huvudcampus. Målet är att skapa en levande och interaktiv forsknings- och studiemiljö där arbete, studier, fritidsinteressen och det övriga livet möts på ett naturligt sätt. För att förverkliga målet med hållbar utveckling behövs nya energi- och trafiklösningar. Ett mål är även att förbättra och mångsidliggöra service- och kulturutbudet samt möjligheterna till fritidsverksamhet.

TES Energy Facade har ingått i forskningsprogrammet WoodWisdom-Net, ett tvärvetenskapligt projekt med forskardeltagare från institutioner för arkitektur, byggnadsteknik, lantmäterivetenskap, energiteknik och träförädlingsteknik.

Projektet genomfördes mellan 2008 och 2010 och inom dess ramar utvecklades en fasadrenoveringsmetod baserad på storelement med trästomme med syfte att höja gamla byggnaders energieffektivitet ända upp till passivhusnivå. Målet var att hitta lösningar som kan tillämpas överallt i Europa.

Deutscher Holzbaupreis 2011 delades ut den 31 maj 2011 i Hannover i Tyskland i samband med LIGNA 2011-mässan.

Huvudfinansiär för den finländska delen av forskningsprojektet var Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (TEKES). Företagspartner var Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), Byggkoncernen NCC, Stora Enso Abp och Puuinfo Oy, Woodpolis samt Finlands Fastighetsförbund rf.

– Priset är ett betydelsefullt erkännande. I Tyskland är konkurrensen hård i den här branschen. Inom ramen för projektet utvecklades en banbrytande modell för industriskaligt reparationsbyggande baserad på träkonstruktioner. Under projektets gång färdigställdes två pilotbyggnader varav den ena uppnådde samma energieffektivitet som krävs för passivhus och den andra uppnådde en hög energieffektivitetsnivå, berättar projektets koordinator Yrsa Cronhjort vid professuren för träbyggande vid Aalto-universitetets institution för arkitektur.

Projektet TES Energy Facade har tidigare fått utmärkelserna Forest Technology Platform Team-Up Award 11/2009 och WoodWisdom-Net Best Project Awards 2011 (prize for being the project with Best industrial involvement and relevance) 02/2011.

Mer information:
Koordinator Yrsa Cronhjort, yrsa.cronhjort(at)aalto.fi

Professor Pekka Heikkinen, pekka.heikkinen(at)tkk.fi, puh. 050 517 4727

Deutscher Holzbaupreis,  http://www.deutscher-holzbaupreis.de/

Som ordförande för kommission 9 för den internationella lantmäteriorganisationen International Federation of Surveyors, FIG, har han följt missförhållanden relaterade till jordägande särskilt i utvecklingsländer. Trots att hans fyraåriga mandatperiod avslutades i december, kan Viitanen inte riktigt låta bli att fundera på att utnyttja det internationella nätverket i fortsättningen eller på hur den finländska spetskompetensen inom området kan tillämpas för att hjälpa de utvecklande länderna.

– Till exempel hur finsk management inom jordägande kan utnyttjas i andra länder och världsdelar – och på det sättet öka öppenheten och jämlikheten, preciserar han.

– FIG och dess arbetsgrupper kan även fortsättningsvis bidra till förebyggandet av mänsklig nöd och likgiltighet, om de satsar på utbildning och samarbete med övriga internationella aktörer systematiskt och i nätverksform.

Möjligheten att öka välfärden

Under sitt ordförandeskap (2006–2010) ville Viitanen förbättra kommission 9:s relevans och synlighet. I praktiken innebar detta att kommissionen förutom att producera publikationer och rapporter också anordnade seminarier, utvecklade utbildningen och utökade samarbetet bl.a. med FAO, Habita och Världsbanken i synnerhet i frågor kring markinlösen och ersättningsförfaranden, där FIG även gav ut en internationell rekommendation för god praxis.

Kommission 9 koncentrerade sig speciellt på olika samfunds markförvärv och frågor inom finansiering av slumområdenas utveckling. Publikationer som organisationen producerat utgör grunden för beslutsfattande i olika länder. Som exempel nämner Viitanen publikationen Land Acquisition in Emerging Economies och Improving Slum Conditions through Innovative Financing, som på samma sätt som FIG:s övriga publikationer sprids direkt till över 100 länder och dessutom till flera FN-nätverk.

– I min roll som kommissionens ledare kände jag starkt att vi kunde öka välfärden och hindra att oetiska verksamhetsmodeller blir vanligare – eller åtminstone dämpa deras spridning.

Expertnätverket till stöd av unga forskare

Denna erfarenhet vill Viitanen nu sprida vidare inom Aalto-universitet. Särskilt förståelsen för synergin mellan tekniska, ekonomiska och sociala frågor är essentiell för ungdomar som studerar vid Aalto-universitetet – framtidens beslutsfattare.

Det finns mycket kvar att göra för att förbättra fattiga människors livsmiljö – men det finns ingen tid att förlora.

– Det skulle inte förvåna mig om förbättringsförslagen riktade mot ojämlikheten i de sämre ställdas livssituation – som till exempel hållbara markanvändningssystem – skulle kunna få betydande internationellt erkännande redan under de närmaste åren.

Kauko Viitanen skulle vilja utnyttja det uppkomna expertnätverket i fortsättningen bl.a. till att stödja unga forskare.

– De studerande behöver fler praktikplatser och mer praktikfinansiering än idag för att kunna göra sina lärdomsprov utomlands. Därför har vi också som avsikt att fortsätta diskutera nya samarbetsformer med utrikesministeriet, säger Viitanen.

– Tillsammans med Aalto Pro planerar vi en utbildning för markanvändningsmyndigheterna i Peking speciellt i frågor inom fastighets- och samhällsekonomi.

Text: Leena Jokiranta
Bild: Matti Kurkela

1983 utnämndes Petri Varsta till professor i skeppsbyggnadslära vid Tekniska högskolan. 2008-2010 var han dekanus vid Fakulteten för ingenjörsvetenskaper och arkitektur vid Tekniska högskolan. Varstas forskningsområde är skeppsbyggnadsteknik, särskilt säkerhetskonstruktioner. Innan han kom till Tekniska högskolan arbetade Petri Varsta bl.a. vid VTT och i industrin med forsknings- och ledningsuppgifter inom skeppsbyggnad.

Priset som delas ut av utgivaren Taylor & Francis överlämnades i Köpenhamn vid ”6th Nordic Conference on Construction Economics and Organisation”, en konferens anordnad för byggnadsrörelsen.

I den prisbelönta artikeln “Satisfaction with collaboration: a comparison of three construction delivery methods” jämförs graden av tillfredsställde i samarbetet mellan parterna i byggprojekt.

Det empiriska materialet för studien insamlades med projektresponssystemet ProPal som har utvecklats av BES-gruppen för att mäta tillfredsställelsen hos parterna i byggprojekt.

Materialet består av över 1 600 evalueringar, där beställare, byggkonsulter, designkonsulter och entreprenörer bedömer sin tillfredsställelse över samarbetet med varandra.

Studien belönades för sitt sätt att förena experimentell forskning med teori samt för de något överraskande resultaten i förhållande till gängse uppfattningar inom byggbranschen.

Forskningsresultaten bekräftar att projektdeltagarnas tillfredsställelse med samarbetet är lägre för traditionell utförandeentreprenad (design-bid-build) än för de modernare entreprenadformerna construction management (beställarorienterad byggmetod) och design-build (totalentreprenad).

I motsats till den allmänna uppfattningen bedömdes entreprenörernas flexibilitet och serviceanda i samarbetet som hög eller mycket hög i alla genomförandeformer. Enligt rönen är samarbetet med designkonsulterna det som behöver förbättras mest och det är ett område som bör tas upp i kommande forskning.

Mer information:

Liisa Lehtiranta
Sami Kärnä

http://bes.tkk.fi/en/personnel/

Misstron är förståelig eftersom en av de studerande precis försökt göra samma sak genom att vrida på handtagen, men fick bollen att endast rulla tillbaka ner till den nedre kanten.

Ett under? Nej, men det framgår att apparaten "Pallo hallussa" kan styra den lätta bollen med en häpnadsväckande noggrannhet genom att ändra infallsvinkeln för det krökta planet med hjälp av artificiell syn.

Apparaten, som redan väckt häpnad hos Heurekas publik och utomlands, grundar sig på datatekniska algoritmer och artificiell syn inom ett tekniskt läroämne som kallas mekatronik.

Interaktiva och häpnadsväckande apparater

Mekatronik är ett vetenskapsområde, där teknik kombineras med kunskap inom maskin-, el- och datateknik. Avsikten hos inlärningsmiljön för mekatronik är att erbjuda de studerande hands on–verksamhet, där teorin inhämtas från flera vetenskapsområden. Aalto Mechatronic Circus är en årlig utställning om inlärningsmiljön för mekatronik, där de studerande presenterar sina häpnadsväckande projektarbeten.

Programmering, reglerteknik, servoteknik, elektronik, läran om mekanismer, maskinbyggnadsteknik, inbyggda mikroprocessorsystem, digital reglering, datormodellering, fordonshydraulik, pumpteknik, hydrauliksystem...

En studerande som gör projektarbete inom mekatronik har i botten en kunskapsnivå som motsvarar 80 studiepoäng, då han börjar sammanställa sitt provarbete tillsammans med sitt team.

Vid utställningen av 2011 års slutarbeten fick publiken prova på en schackspelande robot, en självstyrande fältrobot som utvecklats tillsammans med studeranden vid Helsingfors universitet, ett reaktionsspel som fungerar med datorseende och Nintendo Wii-reglage, samt en Digger som utnyttjar sensorteknik dvs. en intuitiv grävmaskin. Ett annat fint arbete är ombyggnadsarbetet av det tidigare observatoriet vid Tekniska högskolan, där observatoriekupolen placerad på huvudbyggnadens tak leddes in i nutid, då den handdrivna kupolen modifierades så att den kan öppnas och rotera automatiskt

Utställningen invigdes av mekatronikstuderande Antti Korhonen och festtalen hölls av vicerektor Jorma Kyyrä och chefen för institutionen för maskinbyggnadsteknik Matti Juhala. Vid tillställningen belönades även Hannes Jantunen för 2010 års bästa diplomarbete inom maskinplanering. Priset utdelades av Metex-stiftelsens styrelsemedlem Jussi Neuvo.

Bildtext: Eleverna från Månsas matematikgymnasium bekantar sig med övningsarbeten inom mekatronik.

Tekst o bild: Eeva Pitkälä

Aktuella forskningsprojekt och undervisning inom träbyggande och träforskning presenterades under ett antal föreläsningar i mitten av mars i samband med PRA-seminariet.

Ledande forskare inom området gav åhörarna en bild av det senaste inom PRA-forskningen vid Aalto-universitetet, det vill säga forskning inom energieffektiv träarkitektur, träbyggande med låga koldioxidutsläpp samt reparationsbyggande där man utnyttjar trä.

Man fick också information om kunskapsmodellering, forskning inom vackra gamla träytors hemligheter och den konkurrenskraft som hållbar utveckling medför.

”Den är gjord för att hålla…”

Det mesta aktuella undervisningsprojektet inom träbyggande, Wood Program, en internationell kurs i träbyggande, presenterade sitt projekt för läsåret 2010–2011.

Studerande inom Wooden refugee shelter -projektet planerade en ny slags skyddsbyggnad för kristider. Byggnaden ska vara enkel att montera och kunna transporteras med hjälp av en åsna eller av två människor.

Det ställs många krav på byggandet, men planeringen ska vara individuell.

Byggmaterialen ska vara tillgängliga i Finland. Förutom trä används faner, fogarna görs som moduler, förvaringsutrymmet ska vara av standardmodell och hela konstruktionen lätt att förstå.

- Förutom modultänkande strävar vi efter enkelhet, logik och lätthet. Dessa har redan från början varit våra huvudteser, berättar forskare Olli Koski.

- Därtill ska hela paketet fungera både i kallt och varmt klimat.

Man genomförde hållbarhetstest för att kontrollera att konstruktionerna klarar av jordbävningar och cykloner. Det sista testades i vindtunneln i strömningslaboratoriet vid högskolan för ingenjörsvetenskaper.

Skyddsbyggnaden ska också stå emot termiter, vilket leder till att man måste göra ändamålsenliga yt- och behandlingstester.

Samarbete är kraft

Studerande från olika branscher och miljöer fungerar inom projektet tillsammans med forskarna, och man måste därför vara beredd att ställa frågor.

De femton studerandena vid kursen kommer från världens alla hörn: Spanien, Makedonien, USA, Serbien, Norge, Korea, Frankrike, Brasilien, Australien och även en från Finland. Därtill arbetar tio ingenjörer och arkitekter med projektet.

Resultaten presenteras för publiken under festivalen ”Världen i byn” i Kajsaniemi i maj och senare kan man bekanta sig med resultaten i Fiskars.

PRA:s tidigare kraftprov, nollenergihuset Luukku, fick priset för träbyggande år 2010. Träpriset gavs till hela det tvärvetenskapliga Luukku-teamet, som sammanlagt bestod av ungefär hundra studeranden, forskare, lärare, professorer och annan personal från åtta olika institutioner vid Aalto-universitetet.

PRA har också belönats med bland annat det internationella FTP Team Up Award 2009 -priset.

Text: Eeva Pitkälä 

Aalto i tidens anda

Sustainable Urban Design är en kurs i stadsplanering som anordnas av lärosätet vid institutionen för arkitektur och tillhör det nya Creative Sustainability–magisterprogrammet vid Aalto-universitetet. Temat för övningsarbetet var planeringen av en stadsdel med hållbar utveckling i Vikstranden i Helsingfors, i närheten av Gammelstadsvik.

Tyngdpunkten låg speciellt vid kolsnålt boende och kolsnål framkomlighet samt social hållbarhet. Förhållandet mellan byggnadsverksamheten och landskapet samt upplevelsen av omgivningen var även viktiga synpunkter.

I kursen deltog tjugofem studerande från olika områden. I varje grupp ingick studerande inom arkitektur och/eller landskapsarkitektur, studerande inom formgivning samt representanter för ingenjörsvetenskaperna. Totalt fanns det fem grupper.

Vild natur i stadslandskap

Av de högklassiga presentationerna väckte särskilt tre arbeten intresse. Cycle-konceptets starkaste försäljningsargument var känslan för den ursprungliga vilda naturen, vilket ger en personlig stämning åt bostadsområdet. I konceptet kombineras områdets historia, naturen och modernt stadsboende.

I projektet favoriseras modulbyggandet, vilket gör att bostäderna kan vid behov ändras på ett smidigt sätt. Användningen av trä som byggnads- och uppvärmningsmaterial samt utnyttjandet av både sol- och vindenergi gör projektet ekologiskt. Bioavfallet som produceras av de boende komposteras och utnyttjas av närbelägna jordbruk, som i sin tur producerar ekologiska produkter åt de lokala affärerna.

Områdets infrastruktur byggs synligt på marken och naturen respekteras. Rören är en del av områdets arkitektur, centralen för varmvattenberedning är ett färgglatt landmärke.

Kollektivtrafiknätet och gång- och cykeltrafiknätet är välplanerat. Framkomligheten med privatbilar har däremot gjorts svår.

På bostadsområdena finns inga egentliga gårdsområden utan vild natur och spångar.

Områdets enhetlighet och de sociala kontakterna grundar sig långtgående på att upprätthålla den hållbara utvecklingen.

Att kunna berätta det även för andra

Styrkan hos Natural Urban Living–konceptet var att den var visuell och hade en tydlig ståndpunkt avseende områdets stämning och samhällelighet. Materialåtervinningen av gamla byggnader, den hindersfria utsikten av havet samt kombineringen av det offentliga livet och privatlivet enligt 24/7-principen medför stämning och puls åt stadsdelen.

Ragrug-konceptet ”farmors trasmatta”–idén var ett bra och säljande infall hos gruppen. Grundidén bestod av att flytta riksvägarna norrut, grönpassager, bra vägnätverk för cykling och löpning samt en minskning av användningen av privatbilar inom området. Husen är kombinerade bostads-affärslägenhets-byråbyggnader. Ragrug-konceptet var ekologiskt täckande, men sinnebilden av en färgrann trasmatta motsvarade inte helt förväntningarna.

Koncepten som presenterades under kursens förmiddag var fräscha. Jag saknade dock känsla och passion vid presentationerna. Den skriftliga kommunikationen från grupperna fungerade, men de muntliga presentationsfärdigheterna kräver ännu finslipning.