Flytten leder till ett avbrott i servicen på Aalto-universitetets externa webbplatser, exempelvis på eng.aalto.fi/sv. Webbplatserna kommer inte att ha rätt utseende och istället för det egentliga innehållet syns en felanmälan. Vi ber om ursäkt för de olägenheter som detta kan ge upphov till för användarna.

Under avbrottet fås kontaktuppgifterna till universitetet på Aalto People -servicen (people.aalto.fi). Avbrottet inverkar inte på högskolornas Facebook-sidor eller på andra kanaler för sociala medier som universitet använder sig av.

Tilläggsinformation:

projektchef Hannu-Pekka Poikonen, Aalto-IT, tfn +358 50 310 4808
hannu-pekka.poikonen(at)aalto.fi

Doktoranderna Mikko Suominen från Högskolan för ingenjörsvetenskaper och Jakke Kulovesi från Högskolan för elektroteknik undersöker ombord på fartyget inverkan hos havsisens tjocklek i Antarktis på belastningen på fartygsskrovet.  Målsättningen är att utveckla en teoretisk modell som kan användas för att koppla ihop isförhållandena med den isbelastning som ett fartyg utsätts för.

̶̶  Man känner till isbelastningens inverkan på konstruktioner, men man har inte tidigare samtidigt noggrant uppmätt isbelastningen och isens tjocklek. Nu mäter vi samtidigt isbelastningen och isens tjocklek under viss tid med exakta metoder.  På detta vis kan vi undersöka hur isens tjocklek inverkar på isbelastningen, berättar Mikko Suominen .

Kameror fotograferar isen

På fartygsskrovet har man i forskningssyfte monterat flexibla remsor. De mäter förändringar på fartygsskrovet, av vilka det är möjligt att fastställa storleken på isbelastningen på skrovet.

Dessutom har två stereokameror monterats på skrovet, som fotograferar isbitar som vänds mot fartygets för samt fastställer isens tjocklek.  Kamerorna är noga skyddade med ett stålfodral och med isoleringsmaterial som skyddar mot köld.

̶  Kamerorna är kopplade till varandra, och skapar således en tredimensionell bild av isen, preciserar Jakke Kulovesi, som är ansvarig för kamerornas mätsystem och programmering i anslutning till detta.

̶  Vi kommer även att samla in prover av isfältet där fartyget är verksamt och mäta isens mekaniska egenskaper. Dessutom gör vi visuella observationer av isförhållandena, lägger Suominen till.

Resan tar månader

De forskningsresande från Aalto-universitet kommer att stanna på fartyget SA Agulhas II i nästan tre månader. Fartyget är byggt för Sydafrika i Finland, på varvet i Raumo.

Enligt planerna ska fartyget ta i hamn i utkanterna av Antarktis den 22 december. Då packar man upp fartygets last och gör ett besättningsbyte på Antarktis forskningsstation.

Suominen och Kulovesi fortsätter i fartygets besättning till två öar i närområdet, men stannar ändå inte kvar på dem, eftersom forskningen bedrivs under fartygsresan.

Den ett par veckor långa resan tillbaka till Kapstaden inleds i början av februari. Enligt utsikterna är forskarna tillbaka i Finland först 24.2.2013.

Vid Aalto-universitetet leds forskningen av professor Pentti Kujala vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper.

Mer information:
Mikko Suominen, mikko.suominen@aalto.fi
Jakke Kulovesi, jakke.kulovesi@aalto.fi
Pentti Kujala, pentti.kujala@aalto.fi, tel. 0400 878 145

Högskolan för ingenjörsvetenskaper
Institutionen för tillämpad mekanik

Text: Tea Kalska

Promotionsakten är höjdpunkten under promotionsdagen, då de nya doktorerna promoveras. 290 doktorer och tio hedersdoktorer promoveras. På programmet under promotionsdagen står festgudstjänst, promotionsakt, promotionsmiddag och -bal samt efterfest. Den teknologiska promotionstraditionen fortsätter, även om den tekniska högskolan vid Aalto-universitet år 2011 delades upp i fyra självständiga tekniska högskolor.

– Traditionens betydelse framhävs i det aktuella brytningsskedet. Professorskåren i de tekniska högskolorna upptar i promotionsakten nya doktorer och hedersdoktorer i sin vetenskapliga gemenskap. Promotionen upprätthåller och skapar fortfarande en vetenskaplig gemenskap för teknologin, med gemensamma krafter, berättar professor Riitta Smeds, som ansvarar för festligheterna om bakgrunden.

Alla tio nya hedersdoktorer på plats

Hedersdoktorsgraden utfärdas till tio betydande påverkare inom vetenskap och samhälle. De kommande teknologie hedersdoktorerna är professor Marie Cottrell, professor Robin Dunbar, styrelseordförande Antti Herlin, professor Walter Kaminsky, styrelseordförande Jorma U. Nieminen, vice generaldirektör Anneli Pauli, professor Matti Pursula, statssekreterare Raimo Sailas, professor Tapan K. Sarkar och professor Tetsuo Shoji. Alla hedersdoktorer deltar i programmet under promotionsdagen.

Följ promotionen i direktsändning på nätet

Huvudevenemanget under promotionsdagen, promotionsakten, kan följas i direktsändning på nätet. Ceremonin kan ses på nätet (~ kl. 13.00-16.30) via följande länk:

http://83.216.4.153/rgb_4394

Mer information:

Kommunikationschef
Helena Manner
050 384 1785
helena.manner@aalto.fi
http://promootio2012.aalto.fi/sv/

Marcus Wallenbergpris tilldelades Viljanmaa, för hans banbrytande utveckling av metallbandkalandrering, som ger papper förbättrad tryckyta samtidigt som fiberåtgången kan minska och produktionseffektiviteten öka. Uppfinningen skapar också möjligheter till tillämpningar i pappersmaskinens övriga partier och kan utvecklas till en omfattande teknikplattform med betydande potential att göra framställning av papper och kartong mer produktionseffektiv, konkurrenskraftig och hållbar.

- Marcus Wallenbergpriset är enligt min mening den högsta utmärkelsen som det globalt inom träförädlingsbranschen är möjligt att uppnå, konstaterade Viljanmaa efter prisutdelningsceremonin.

- Priset motiverar även i fortsättningen mig och förhoppningsvis också andra som strävar efter att skapa nytt inom ingenjörsvetenskaperna. Det var fint att se även Aalto-universitetets representanter på plats, särskilt Kalevi Aaltonen som var en av de första som ursprungligen fick höra om den nu prisbelönta metoden, konstaterade Mika Viljanmaa.

Metallbandtekniken förbättrar kvaliteten och effektiviteten samt minskar förbrukningen av råvaror och energi

Metallbandtekniken är en ny kalandreringsmetod som revolutionerar framställningen av papper. Kalandrering förbättrar papprets yta och dess tryckbarhet. I jämförelse med konventionell kalandrering med hjälp av valsar möjliggör kalandrering med metallband, s.k. metallbandkalandrering, framställning av papper och kartong med större ytjämnhet vid vald styvhet och bulk, men med användning av 3-10 procent mindre fibermaterial.  Dessutom förbrukar den mindre energi och ger en hög produktionseffektivitet.

Den är speciellt lämpad för lågkostnadsfiber såsom returfiber  och möjliggör därigenom utveckling av nya, kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga pappers- och kartongprodukter. Den nya metoden är kompakt så den lämpar sig utmärkt för nya lösningar som har som syfte att öka kapaciteten genom att avlägsna flaskhalsar i produktionen, såsom yankeecylindrar och wet-stack-kalandrar.

Mika Viljanmaa

Mika Viljanmaa har varit handledare i flera diplomarbeten kring metallbandkalandrar och har hållit föredrag om ämnet på olika konferenser.

Viljanmaa utexaminerades som diplomingenjör 1997 från Tekniska högskolans utbildningsprogram för maskinteknik. Hans huvudämne var maskinplanering och ämnet för diplomarbetet var ”Paperin on-linen-kiillotuslaitteiden esitutkimus” (Förundersökning av polerapparater för papper). Arbetet övervakades av Kalevi Ekman, som då var biträdande professor.

Viljanmaa började sin karriär som utvecklingsdirektör vid Valmet Ab:s (nu Metso) enhet i Träskända, och ansvarade från 2003 för forskning och utveckling av kalandrering vid Metso Paper Ab. Från 2009 har han ansvarat för forskning och utveckling av ytbehandlingsteknik.

Viljanmaa är en mycket produktiv uppfinnare.  Han ligger bakom 120 patenterade uppfinningar, varav 57 hör till metallbandområdet. I tolv av dessa är Viljanmaa ensam uppfinnare.

- Jag har ännu inte planerat hur prissumman ska användas, men en del av pengarna kommer jag att använda för empirisk forskning av aerodynamik och småskaliga meteorologiska fenomen, tillade Viljanmaa.

Marcus Wallenberg priset

Priset som instiftades 1980 tilldelas årligen en forskare eller en mindre grupp forskare som har gjort ett betydande, vetenskapligt genombrott. Enligt prisnämnden och stiftelsens styrelse har det belönade genombrottet en betydande effekt på skogsindustrin. 

Syftet med priset är förutom att vara en utmärkelse också främja det världsomfattande forskningsarbetet.


Mer information:
Per G. Broman, Marcus Wallenbergs Stiftelse, +46 70-577 69 93
www.mwp.org

Foto: Janne Eriksson / MWP

Välkommen till professorsinstallationen onsdagen den 3.10.2012 klockan 14, Aalto-universitetets handelshögskola (Runebergsgatan 14--16, Helsingfors). Professorernas utnämningar sker i festsalen (B163) varefter man förflyttar sig till Saastamoinens sal (A201) och SOK-salen (A301) för att höra installationsföreläsningarna.

Ämnen och föreläsarna:

"Ytor och gränsytor", Adam Foster, Associate Prof.
Högskolan för teknikvetenskaper, institutionen för teknisk fysik
 

”Belöning av ledningen: teorier, deras praktiska tillämpningar och konsekvenser”, Seppo Ikäheimo, Full Prof., Handelshögskolan, Institutionen för redovisning

”Biomolekylära material: Biologin som inspiration och källa för nya material”, Markus Linder, Full Prof., Högskolan för kemiteknik, institutionen för bio- och kemiteknik

”Virtuell akustik”, Tapio Lokki, Associate Prof., Högskolan för teknikvetenskaper, institutionen för mediateknik

”Företagsinterna faktorer som promotor för produktivitet”, Minna Martikainen, Associate Prof., Handelshögskolan, institutionen för redovisning

”Amerikansk-japanska nanovetenskapliga idéer blomstrar under norrskenet”, Roman Nowak, Associate Prof., Högskolan för kemiteknik, institutionen för materialteknik

"Stora affärssystem implementering utmaningar", Matti Rossi, Associate Prof., Handelshögskolan, Institutionen för  service- och informationsekonomi

”Värdeskapande i hybridorganisationer mellan sektorer”, Henri Schildt, Associate Prof.
Handelshögskolan, Institutionen för ledarskap & Högskolan för teknikvetenskaper, institutionen för produktionsekonomi

Samtliga föreläsningar på engelska.

Rektorns mottagning efter föreläsningarna.

Inbjudan (pdf)

Välkommen!

***

Professorernas karriärsystem ”tenure track” är Aalto-universitetets centrala akademiska karriärsystem och skapar grunden för universitetets strävan till att bli ett av de ledande universiteten i världen. Aalto-universitetets karriärsystem för professorer bereder forskare en tydlig och välgrundad karriärväg för uppgifter på professorsnivå. Principen i karriärsystemet är att både universitetet och de enskilda personerna förbinder sig till den akademiska karriären. En väsentlig del av systemet utgörs av klara och entydiga förväntningar och incentiv samt stöd för den personliga, professionella och akademiska utvecklingen.

Yrtligare information
Minna Lönnqvist
etunimi.sukunimi(at)aalto.fi

Ett välkomstevenemang för alla nya studerande vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper ordnades måndagen den 3 september och en mottagning på Täffä arrangerades på onsdagen den 5 september.

Under den första veckan deltar studenterna i utbildningsprogrammens och gillenas välkomstevenemang samt i föreläsningar och övningar avsedda att ge en introduktion till studierna och datasystemen.

Närmare information på Into
https://into.aalto.fi/pages/viewpage.action?pageId=1966306

Aalto First Year Experience

Vid doktorspromotionen promoveras alla de teknologie eller filosofie doktorer som har utexaminerats senast den 30 juni 2012.

Nu kan du anmäla dig till Aalto-universitetets doktorspromotion och promotionsbanketten och -bal här: https://eage.aalto.fi/?fs/promootio_2012

Själva promotionen är avgiftsfri. Banketten har en avgift.

Välkommen till en unik fest, där tradition och framtid i möts!

Mer information: http://promootio2012.aalto.fi/sv/

Marcus Wallenbergs stiftelses styrelse motiverar valet så här: ”2012 års Marcus Wallenbergpris tilldelas diplomingenjör Mika Severi Viljanmaa, för hans banbrytande utveckling av metallbandkalandrering, som ger papper förbättrad tryckyta samtidigt som fiberåtgången kan minska och produktionseffektiviteten öka.” Uppfinningen skapar också möjligheter till tillämpningar i pappersmaskinens övriga partier och kan utvecklas till en omfattande teknikplattform med betydande potential att göra framställning av papper och kartong mer produktionseffektiv, konkurrenskraftig och hållbar.

Metallbandtekniken förbättrar kvaliteten och effektiviteten samt minskar förbrukningen av råvaror och energi

Metallbandtekniken är en ny kalandreringsmetod som revolutionerar framställningen av papper. Kalandrering förbättrar papprets yta och dess tryckbarhet. I jämförelse med konventionell kalandrering med hjälp av valsar möjliggör kalandrering med metallband, s.k. metallbandkalandrering, framställning av papper och kartong med större ytjämnhet vid vald styvhet och bulk, men med användning av 3-10 procent mindre fibermaterial.  Dessutom förbrukar den mindre energi och ger en hög produktionseffektivitet.

Den är speciellt lämpad för lågkostnadsfiber såsom returfiber  och möjliggör därigenom utveckling av nya, kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga pappers- och kartongprodukter. Den nya metoden är kompakt så den lämpar sig utmärkt för nya lösningar som har som syfte att öka kapaciteten genom att avlägsna flaskhalsar i produktionen, såsom yankeecylindrar och wet-stack-kalandrar.

Mika Viljanmaa

Mika Viljanmaa utexaminerades som diplomingenjör 1997 från Tekniska högskolans utbildningsprogram för maskinteknik. Hans huvudämne var maskinplanering och ämnet för diplomarbetet var ”Paperin on-linen-kiillotuslaitteiden esitutkimus” (Förundersökning av polerapparater för papper). Arbetet övervakades av Kalevi Ekman, som då var biträdande professor.

Viljanmaa började sin karriär som utvecklingsdirektör vid Valmet Ab:s (nu Metso) enhet i Träskända, och ansvarade från 2003 för forskning och utveckling av kalandrering vid Metso Paper Ab. Från 2009 har han ansvarat för forskning och utveckling av ytbehandlingsteknik.

Viljanmaa är en mycket produktiv uppfinnare.  Han ligger bakom 120 patenterade uppfinningar, varav 57 hör till metallbandområdet. I tolv av dessa är Viljanmaa ensam uppfinnare.

Mika Viljanmaa har varit handledare i flera diplomarbeten kring metallbandkalandrar och har hållit föredrag om ämnet på olika konferenser.

Marcus Wallenbergpriset

Priset som instiftades 1980 tilldelas årligen en forskare eller en mindre grupp forskare som har gjort ett betydande, vetenskapligt genombrott. Enligt prisnämnden och stiftelsens styrelse har det belönade genombrottet en betydande effekt på skogsindustrin.

Syftet med priset är förutom att vara en utmärkelse också främja det världsomfattande forskningsarbetet.

Priset har tidigare tilldelats finländare åren 2009, 2008, 2004, 1999, 1997 och 1986.  

Mer information på adressen www.mwp.org.

Bild: Metso Abp

Av modellerna framgår att klimatförändringens tydligaste effekter påträffas i vattenföringen under årstidsbytet. Höjningen av medeltemperaturen gör att snötäcket blir tunnare, speciellt i Södra Finland. Den vintertida nederbörden förekommer idag allt oftare i form av regn.

- Vårens smältvattensöversvämningar minskar medan höstens och vinterns översvämningar som förorsakats av regnvatten däremot ökar, speciellt i stora sjöar och deras utlopp, berättar Noora Veijalainen.

Enligt undersökningen ökar den vintertida översvämningsrisken i till exempel Saimen, Päijänne och Kymmene älv. Nuförtiden brukar vattendragens vattenstånd sjunka under vintern. Enligt uppskattningarna kommer vattenståndet även vintertid att förbli högt under senare hälften av århundradet  Långvariga vinterregn kan höja vattennivån över översvämningsgränsen.

Däremot kommer nederbörden i Norra Finland fortsättningsvis att komma ner som snö.

- Vi förväntar oss att våröversvämningarna som uppstår när snön smälter kommer att stanna på samma nivå eller minska en aning, berättar Veijalainen.

Stora översvämningar möjliga men ovanliga

Även om Finland tillhör Europas minst översvämningskänsliga områden så leder översvämningarna årligen till ekonomiska skador. I våras nåddes översvämningsgränsen i till exempel Kittilä. År 2005 orsakade vattenstigningen i Kittilä skador för flera miljoner euro. Sällsynta stora översvämningar som förekommer några gånger på ett årtusende kan orsaka betydligt större skador. 

- I till exempel Björneborg är risken för en stor översvämning mycket liten men de potentiella skadorna mycket stora, reflekterar Veijalainen som arbetar som hydrolog vid Finlands miljöcentral.

Enligt modellerna kan somrarna i framtiden störas av såväl torka som översvämningar som förorsakats av störtregn.

Även de nuvarande kalenderbundna regleringsanvisningarna för sjöar måste göras flexiblare än de är idag. Även positiva påverkningar utlovas: ökad total nederbörd ökar produktionen av vattenkraft speciellt i Norra Finland.

Resultaten av Veijalainens doktorsavhandling kan utnyttjas som utgångsdata när man anpassar sjöarnas reglering och kontrollen av översvämningsriskerna till det förändrande klimatet. I undersökningen jämfördes flera olika metoder för att överföra klimatförändringssignalen från klimatmodellerna till en hydrologisk modell. Man utvärderade också hur metodernas, klimatscenariernas och avrinningsområdenas egenskaper påverkade resultatet.

- De stora skillnaderna mellan resultaten av de olika klimatscenarierna vittnar om osäkerhetsfaktorer i samband med klimatförändringens effekter, säger Veijalainen.

Text: Petja Partanen/Tarinatakomo

Dipl.ing. Noora Veijalainens doktorsavhandling inom vattenhushållning "Estimation of climate change impacts on hydrology and floods in Finland" granskades 1.6.2012 vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper vid Aalto-universitetet.  Opponent var doktor Jonas Olsson, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Doktorsavhandlingen på nätet: http://lib.tkk.fi/Diss/2012/isbn9789526046143/isbn9789526046143.pdf

Aalto-universitetets vattenundersökning: http://civil.aalto.fi/en/research/water/

Ytterligare information:
Hydrolog Noora Veijalainen,
Finlands miljöcentral,
Tfn 0400 148 545
förnamn.efternamn@ymparisto.fi 

– Bollinger har arbetat med i stort sett alla betydande arkitekter, bland annat Frank Gehryn, Zaha Hadidin, Coop HImmelb(l)au och Kazuyo Sejiman. Han ger verkligen uttryck för ingenjörvetenskapens magi, säger ADDLAB:s föreståndare, Kivi Sotamaa, om Bollinger.

Det digitala genombrottet syns i arkitekturen och byggplaneringen som mera komplexa konstruktioner än tidigare, som skulle vara omöjliga att planera och genomföra endast som hantverk och hjärnarbete. Till exempel trenden med oavbrutna ytor inom arkitekturen har blivit möjligt direkt tack vare de digitala designverktygen. Vår byggda miljö håller verkligen på att förändras.

Strunta i pelarna – eller hur man lär sig acceptera gravitationen och förneka den

När Bollinger presenterar sitt arbete från millennieskiftet framåt står det snart klart att han inte är särskilt förtjust i pelare, åtminstone inte som bärande konstruktioner. Han har ett motstridigt förhållande till gravitationen: å ena siden ska den utmanas så långt som möjligt och å andra sidan är man tvungen att lära sig leva med den.

­– Med datormodeller och -simulationer kan krafterna mellan byggnadens element omstruktureras till konstruktioner – och på så sätt kan man undvika att använda pelare, berättar Bollinger.

Många av de byggnader som Bollinger + Grohmann skapat är i det närmaste optiska illusioner. Till exempel Rolex Learning Center i Lausanne eller BMW Welt i München verkar allt mera omöjliga ju längre man ser på dem och låter dem snurra i tankarna. För Bollinger verkar dock oavbrutna ytor och att testa gränserna för gravitationen vara helt vardagliga tankegångar.

– Mina kolleger undrar ofta om jag är galen. Man är alltid särskilt rädd för att kostnaderna ska skjuta i höjden. Ofta visar det sig dock att de mest vågade konstruktionerna och formerna ändå är de billigaste.

Med hjälp av digitala designverktyg kan man också ta sig hundratals år tillbaka i tiden. Bollinger fascineras av småpetigt och detaljerat hantverk.

– Med hjälp av designverktygen kan vi ta oss tillbaka till artesan-lika konstruktioner: vi kan skissa upp konstruktioner som verkar vara slumpmässiga och invecklade. Med digital optimering kan man på förhand garantera deras egenskaper och hållbarhet, inte med hjälp av försök och misstag.

Arbetskulturen för design i ett brytningsskede

Samarbetet mellan arkitekter och byggplaneringsingenjörer ändras också i och med den digitala designen. Det är enklare att tala ett gemensamt språk när alla aktörer har tillgång till samma programvara.

– Arkitekterna behöver inte vara rädda för sin yrkesbilds del, utan kan i stället se designprogrammen som en möjlighet. I utvecklingsteamen vid vår byrå används programmen mest av just arkitekter, inte av ingenjörer eller matematiker, säger Bollinger uppmuntrande.

Bollinger + Grohmann har också utvecklat ett program med öppen källkod <a href=”http://www.karamba3d.com/”>Karamba 3D:n</a>, med vilken man kan hantera hela spannet inom byggplaneringen. Geometriska modeller och konstruktionsmodeller kan ändras fram och tillbaka och helhetens beteende kan följas i realtid. Man kan spara in på många arbetsskeden och det är tryggt och förmånligt att virtuellt testa prototyperna.

– En alldeles ny slags arkitektur är nu både tekniskt och ekonomiskt möjlig. Arkitekter som behärskar digitalteknologi eller parametrisk design har också kontroll över hela designprocessen. De nya verktygen gör inte behovet av kreativitet mindre – tvärtom. Detta är också kärnan i ADDLAB, instämmer Kivi Sotamaa i Bollingers uppmuntrande åsikter.

Bekanta dig med Bollinger + Grohmanns arbete på nätet: http://www.bollinger-grohmann.de/

Karamba 3D-programmet kan du ladda ner här: http://www.karamba3d.com

Aalto-universitetets ADDLAB: http://addlab.aalto.fi

Text: Tapio Reinekoski

Tanken om ett laboratorium som kombinerar digital design, materialteknik och gedigen teknisk kompetens uppstod när Sotamaa i slutet av förra årtiondet vaknade till insikt om det nya Aalto-universitetet. Universitetet som skulle kombinera den naturvetenskapliga, tekniska, konstnärliga och ekonomiska världen hade i Sotamaas ögon ett behov av tankearbete och verksamhet kring framtidens digitala teknik, design och tillverkning.

– I Finland hade man då ännu inte diskuterat det genombrott som den digitala tekniken skulle medföra och betydelsen av kunskaper i digital design. Den internationella designkompetensen borde kombineras med Finlands starka tekniska kompetens och infrastruktur, sammanfattar Sotamaa tanken bakom ADDLABs uppkomst.

– I och med det digitala genombrottet förflyttar vi oss från industriell massproduktion till individuell serieproduktion. Materiell miljö kan planeras lokalt men produceras globalt – digital design revolutionerar materialbranscherna.

Enligt Sotamaa ligger materialteknisk kompetens särskilt tack vare professor Olli Ikkalas nanogrupp på toppnivå vid Aalto-universitetet. ADDLAB fullbordar en triangel vars spetsar utgörs av digital design, tillverkningstekniker och den nya generationens material. På så sätt kan man förändra framtidens byggda miljö – från möbler och hushållsteknik till byggnader, trafikmedel och stadsmiljöer.

Samarbetet mellan företagen hjälper oss att förstå världen

ADDLAB håller fortfarande på att byggas: i hallen bredvid bereds en ny designinfrastruktur – lokaler, verktyg och människor för en experimentell forskning. En verkstad för robotik och en programmeringsstudio är under byggnad, och materialvetenskapsbiblioteket Material ConneXion kommer att licenseras till en del av ADDLAB.

– Vi skapar ett forskningsekosystem där till exempel ingenjörerna i mekatronik får hacka sig in i apparater med nya program och bygga verktyg tillsammans med företagen.

Sotamaa berättar också om ett betydande programsamarbete med ett stort företag inom branschen. Företaget ställer mycket effektiva datorer och alla sina spektrumprogram till ADDLABS förfogande, med hjälp av vilka hela den digitala livscykeln i en produktionsprocess från planering till tillverkning kan hanteras.

– Våra projekt skapar nya verksamhetsmöjligheter för företagen. Företagens intensiva deltagande garanterar att ADDLABs arbete har samhällelig betydelse. Man kan inte förstå den föränderliga världen, om man inte kan ta itu med praktiska projekt med företagen.

Ett vitt rymdskepp landar på industriområdet – och öppnar ett café

Sotamaa och hans team vill ha mer experimentell mentalitet i Aalto-universitetets undervisning och forskning. Den öppna föreläsningsserien ADDTHOUGHT har under våren gästats av internationella toppar inom olika branscher inom digital design, såsom Klaus Bollinger. Till ADDLABs kurser kan vem som helst söka med sin portfolio.

– Vi vill skapa diskussion, tillfällen, evenemang och utbildning och på så sätt förhoppningsvis fostra experter inom ADDLAB.

Sotamaa är också öppen för forskningsidéer: Projekt som passar in i ADDLABs filosofi börjar utvecklas vidare. Sotamaa vill att ADDLAB ska förbli litet, smidigt och kompromisslöst.

– Litenhet är ingen nackdel, idag lönar det sig inte att konkurrera med storlek. Vi har en mycket exakt fokus och mission i vår verksamhet. Vi ser till att våra projekt är professionella och högklassiga och sammanfaller med det digitala genombrottet. På så sätt kan vi långt borta från världens centrum göra något originellt!

Med sina lokaler som lyser vitt ser ADDLAB ut som ett rymdskepp som har landat mitt i den industriella tidens verkstäder som lever sina sista stunder.

– Vi befinner oss mellan den digitala och industriella världen, i en blank miljö där möjligheterna är helt öppna.

ADDLAB tar snart även informell kontakt till sitt grannskap: i dess aula öppnas snart ”det bästa caféet i Esbo”. Det utbildar ingenjörer till baristor och erbjuder en plats för naturliga möten utan hänsyn till vetenskapsgrenar och titlar.

– Caféet är en del av samma nya infrastruktur för forskningen och undervisningen som vi vill skapa i Aalto-universitetet.

Foto: ADDLAB personal: Wycliffe Raduma, Heikki Sjöman, Florencia Colombo och Kivi Sotamaa från vänster til höger.

Mer information:

ADDLABs direktör
Kivi Sotamaa
kivi.sotamaa@aalto.fi
 tfn +358 50 511 2642

Insinööritieteiden korkeakoulun maankäyttötieteiden laitos syntyi, kun maanmittaustieteiden laitos ja Yhdyskuntasuunnittelun tutkimus- ja koulutuskeskus YTK yhdistyivät.

Institutionen för markanvändning vid högskolan för ingenjörsvetenskaper uppstod när institutionen för lantmäterivetenskap och Centrum för urbana och regionala studier YTK slogs ihop.

– Det finns inte en likadan institution vid något annat universitet i Finland. När markanvändningsplanering och urbana studier slogs ihop med lantmäteri uppstod en unik kombination. Nya perspektiv har öppnats och nätverken utvidgas att omfatta fler internationella universitet, konstaterar professor Viitanen.

En brokig utbildningsbakgrund

Viitanen anser att institutionen för markanvändning är sällsynt tvärvetenskaplig, nästan som Aalto-universitetet i miniatyr. Bland de åtta professorerna finns lantmätare, arkitekter, en byggnadsingenjör och en jurist. De forskarstuderande har inte bara ingenjörsbakgrund, utan många av dem är till exempel geografer, arkitekter, statsvetare, ekonomer och även konstmagistrar.

– Studerande med olika utbildningsbakgrund kommer till vår institution och kan specialisera sig inom fastighetsbranschen, geoinformatik eller markanvändningsplanering. Liknande program finns inte någon annanstans i Finland.

Internationellt och samhällspolitiskt

Institutionen satsar hårt på internationalisering och utöver vetenskapliga artiklar görs rapporter och rekommendationer upp i samarbete med internationella universitet och organisationer.

Med hjälp av olika slags handledning försöker man hjälpa politiska beslutsfattare, tjänstemannamaskineriet, företag, markägare och -användare samt frivilligorganisationer. Handledningen beaktas i lagstiftningsarbetet i många länder.

– Vi har till exempel utarbetat rekommendationer för tvångsinlösning av mark tillsammans med den internationella lantmäteriorganisationen International Federation of Surveyors FIG. Rekommendationerna har sänts till över hundra länder.

Enligt Viitanen pågår projekt med utländska universitet hela tiden vid institutionen. Bland annat håller man på att skriva en bok och en serie journalartiklar med Politecnico di Milano om temat Trading zones in urban planning. Artikeln som satte igång hela projektet har nominerats för ett AESOP (Association of European Schools of Planning) Best Paper Prize i år.

Text: Tea Kalska

Vid institutionen för markanvändning finns tre forskningsgrupper: fastighetsekonomi, geoinformatik samt urbana och regionala studier (YTK). Forskningsgruppernas gemensamma kärnområden är bland annat smarta och människonära byggda miljöer samt mätning, modellering och hantering av klimatförändringens effekter. Vid institutionen arbetar ca 140 personer.

Mer information:

Professor Kauko Viitanen, kauko.viitanen@aalto.fi
Föreståndare för institutionen för markanvändning
Tfn 050 560 3873

– Vi bedriver internationellt banbrytande och samhällspåverkande forskning inom markanvändning, säger professor Kauko Viitanen, direktör för den nya institutionen för markanvändning. Vid institutionen sammanförs tekniska, ekonomiska och juridiska metodkunskaper med kunskaper inom samhällsplanering. Det kommer att leda till nya genombrott i framtiden, försäkrar Viitanen.

Vid institutionen verkar tre forskningsgrupper: fastighetsekonomi, geomatik samt urbana och regionala studier (YTK). Forskningsgruppernas gemensamma kärnområden är bland annat digitalt byggda miljöer (Smart and Livable Cities) samt mätning, modellering och hantering av klimatförändringens effekter (Modeling and Managing Climate Change Impacts). Sammanslagningen av institutionerna har gett upphov till det internationella magisterprogrammet för samhällsplanering och markanvändning (Managing Spatial Change). Även institutionen för samhälls- och miljöteknik deltar i programmet och där utbildas mångkunniga experter inom samhällsplanering, -teknik och -ekonomi.

– Vi utbildar även fortsättningsvis kreativa och tekniskt kompetenta aktörer som kan fatta samhällsbeslut och sköta markanvändning på ett helhetsbetonat sätt. Inom samhällsplaneringens område är samarbete med institutionen för arkitektur mycket möjligt, konstaterar Raine Mäntysalo, institutionens vice direktör.

– Reformen är historiskt viktig och väntad, påminner Petri Varsta, dekan vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper. Institutionen ansvarar för forskningen inom tillämpningsområdet samt för den akademiska undervisningen inom området för samhällsplanering och markanvändning.

Institutionen för markanvändning har åtta professorer och personalen består totalt av cirka 130 personer. Institutionens nya webbplats publiceras under våren 2012. Tills dess används de gamla webbplatserna http://maa.aalto.fi och http://ytk.tkk.fi.

Mer information:

Professor Kauko Viitanen, kauko.viitanen@aalto.fi
Direktör för institutionen för markanvändning
Tfn +358 50 560 3873

Professor Raine Mäntysalo, raine.mantysalo@aalto.fi
Vice direktör för institutionen för markanvändning
Tfn +358 50 512 4525

Under ansökningsperioden 2012 erbjuder Aalto-universitetet ungefär 150 ansökningsalternativ på finska, svenska eller engelska. De tre utbildningsområdena har två gemensamma magisterprogram: Creative Sustainability och International Design Business Management.

• Länk till ansökningssystemet: http://apply.aalto.fi
• Mera information om ansökningen och antagningen: http://studies.aalto.fi/sv/admissions/ och ansokningsservice@aalto.fi

De nya typerna av höghållfasthetsstål gör att maskinernas vikt minskar, men det är svårt att svetsa de allt tunnare materialen.

- Då komponenternas väggtjocklek minskar behövs nya fogningsmetoder, konstaterar forskare Ahti Oinonen.

Komponenterna i lyftkranar och skogsmaskiner utsätts för ständigt varierande belastning. En liten spricka som uppkommer i en styv svetsfog blir snabbt större då maskinerna är i drift praktiskt taget dygnet runt.

Oinonens lösning på problemet med de kritiska förbanden är ett limförstärkt friktionsförband. Lim i stället för en svetsfog låter svagt, men är egentligen raka motsatsen. Limmet ger ett flexibelt förband, där belastningen fördelas jämnare än med ett svetsförband. Bultar gör förbandet säkert.

- Lim gör ett friktionsförband 2,5 gånger mer hållfast, berättar Oinonen.

Friktionsförbanden är bultförband som spänns åt med höghållfasta bultar. Deras funktion baserar sig på friktionen mellan delarna som fogats ihop. Om förbandet ger efter och belastningen överförs till bultarna uppstår så småningom skador.

- Man har forskat mycket i limförband, men knappt alls i kombinationen av höghållfasta bultar och limfogar, berättar Oinonen.

Oinonen fick impulsen till sin forskning av Gary Marquis, professor i hållfasthetslära vid Aalto-universitetet. Forskningen för doktorsavhandlingen inleddes under hans ledning vid Villmanstrands tekniska universitet 2007. Då Marquis blev professor vid Aalto-universitetet följde Oinonen med honom.

På tre år framskred forskningen från att utveckla en testmetod för friktionsförband till att bygga upp en matematisk modell som beskriver hur förbanden skadas. I sitt doktorsarbete utreder Oinonen också hur bultarna som förstärker limfogen bäst kan placeras.

Till en början undersökte Oinonen experimentellt limförbandens skjuvhållfasthet med olika ytor, lim och tryckbelastningar. Utifrån experimenten beräknade Oinonen de materialparametrar som används i det numeriska kalkylprogrammet på forskarens bildskärm.

Oinonen drar åt bultarna genom att klicka med musen. På skärmen sjunker bultens huvud litet längre in i metallen.

Så småningom ökas belastningen på det virtuella förbandet. Till slut ger limfogen med sig.

Oinonen zoomar in förbandets yta, där limfogen började ge efter.

- Förskjutningen är 0,7 millimeter.

Planerarna kan dimensionera limförbanden och simulera skadorna på dessa med hjälp av Oinonens modelleringsmetod.

Den nya fogningsmetoden används ännu inte inom maskinbyggnad och den finns inte med bland branschens standarder. Potential finns ändå särskilt för ändamål där materialutmattningen är en viktig faktor. Inom flygplansindustrin används limmade konstruktioner redan allmänt. Närmare forskningsdata om utmattningshållfastheten hos limmade friktionsförband blir snart tillgängliga, eftersom en av Oinonens kolleger forskar i ämnet. Intuitivt tror han att utmattningshållfastheten är utmärkt.

- Fogningsmetoden lämpar sig exempelvis för fästöronen till hydraulcylindrar i skogsmaskiner och lyftkranar. Man försöker göra konstruktionerna lättare också inom skeppsbyggnadsindustrin.

Forskningen finansierades av FIMECC, som bevakar maskinbyggnadsbranschens intressen i Finland.

Bildtext: Forskningen visar att en halvcirkel är den optimala placeringen av bultarna i ett excentriskt belastat friktionsförband. 

DI Ahti Oinonens doktorsavhandling i hållfasthetslära ”Damage Modelling Procedure and Fastener Positioning Optimization of Adhesively Reinforced Frictional Interfaces” granskades vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper vid Aalto-universitetet måndagen den 28 november 2011. 

Mer information:
Forskare Ahti Oinonen
Aalto-universitetet, institutionen för tillämpad mekanik
ahti.oinonen@aalto.fi
tfn 040 524 8654

Text: Petja Partanen/Tarinatakomo

- Det är framför allt fråga om att etablera ett långvarigt samarbetsförhållande, konstaterar prefekten för institutionen för arkitektur Antti Ahlava. Vi har traditionellt haft mera gemensamt med de olika områdena inom Konstindustriella högskolan än med ingenjörsvetenskaperna. Vi fortsätter och uppdaterar tillsammans den nordiska design- och arkitekturtraditionen.

Ahlava påpekar att arkitektens yrkesbild är närmare formgivarens än diplomingenjörens. Typiskt för såväl design- och mediebranschen som arkitekturbranschen är att experter från flera olika branscher deltar i projekten och att det behövs en visionär helhetsskapande faktor. Vid sidan av det branschövergripande arbetet behövs det också insikt i kultur.

- Vid Konstindustriella högskolan har man skapat en god grund och fungerande metoder för ett mångdisciplinärt samarbete, konstaterar Ahlava. Å andra sidan tror jag att samarbetet med arkitekterna också är till nytta för studerandena inom design och medier. 

- Arkitektur är en bransch där man kan se drag av både konst och teknik. Det är viktigt att öva sig i mångdisciplinärt samarbete redan under studierna eftersom detta slags färdigheter behövs när man går ut i arbetslivet. Det är numera också allt viktigare med de ovanliga mediekunskaperna, säger Ahlava.

Allt bättre arkitekter och formgivare

Den nya högskolan är ett stöd för samarbete i Aaltos anda, men frågan gäller mera än bara samarbetet mellan arkitektur och vissa branscher inom Konstindustriella högskolan.  

- Samarbetet med ingenjörsvetenskaperna har varit ganska obetydligt tidigare, men processen kring Högskolan för konst, design och arkitektur har ynglat av sig ett betydligt antal arbetsgrupper, seminarier och initiativ om hur samarbetet kan utvecklas med både ingenjörsvetenskaperna och de kommersiella branscherna, berättar Ahlava.

- I augusti inleddes en omfattande kartläggning och planering av nya samarbetsformer mellan ingenjörsvetenskaper, arkitektur och olika branscher inom Konstindustriella högskolan. I mitten av november samlades vi för en mellanöversikt av läget. Vi har gjort stora framsteg och avsåg att få arbetet jämte förslag klart under december.

Rädslan för att flytten till en ny skola skulle försämra arkitekternas yrkeskunnande grundar sig enligt Ahlava på ett missförstånd.

- Konstindustriella högskolan är inte en konsthögskola, utan en högskola som utbildar formgivare som har avgörande samarbete med industrin. Det är uttryckligen fråga om samarbete med formgivare och om att stärka det branschövergripande i vår verksamhet. Det här gynnar också institutionerna vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper.

- Högskolan för konst, design och arkitektur gör oss i praktiken till allt bättre experter i byggnadsprojekt eftersom vi får branschövergripande erfarenhet och erfarenhet av samarbete med experter inom flera områden, försäkrar Ahlava. Också ingenjörsstuderandena önskas varmt välkomna i dessa samarbetsprojekt.

Teknologer vid högskolan för konst, design och arkitektur

För arkitekterna kommer flytten till Högskolan för konst, design och arkitektur också att föra med sig en kulturförändring.

- Otnäs konstnärer blir plötsligt teknologer i den nya högskolan och måste skapa sig en ny profil inom de skapande branscherna, myser Ahlava.

Antti Ahlava

• Äldre lektor i stadsplanering
• Prefekt för institutionen för arkitektur sedan 1.9.2011
• Utexaminerad som arkitekt vid Tekniska högskolan 1996
• Disputerat för doktorsgraden inom urban planering och design (Architecture in Consumer Society) vid Konstindustriella högskolan 2002
• Född i Tammerfors
• Intresserad av segling, men använder inte Marimekkoskjortor

Text: Riitta Särkisilta
Foto: Mikko Raskinen 

Till bästa internationella lärare valdes doktor Tuomas Paloposki från Aaltos institution för energiteknik på basis av beskrivningar som har samlats in från studerandena. Priset för internationella läraren delas ut åt en lärare eller handledare som undervisar på andra språk än de inhemska språken.

Paloposki berömdes speciellt för att han får de finska och de internationella studerandena att arbeta tillsammans och att han kan använda gruppens mångfald till förtjänst i sin undervisning. Studerandena prisade honom också för att kunna kombinera teori med praktiska övningar, för att kunna få till stånd en livlig diskussion, för ett fängslande undervisningssätt samt för ett bra utnyttjande av respons för att utveckla sin egen undervisning.

Priset för årets internationella stordåd delades ut till Pamela Spokes som arbetar i Aaltos team för internationella relationer och som agerade snabbt och målmedvetet för att få sjukförsäkringar åt de internationella studerandena. Dålig tillgång till omfattande försäkringar till ett rimligt pris har varit ett stort problem för många internationella studerande som inte kommer från EU- och EES-länderna.  Den finska studentrörelsen har också framhållit en lösningsmodell som baserar sig på gruppförsäkringar redan i många år. AUS är speciellt nöjd med det att Aalto även bjöd in övriga universitet och yrkeshögskolor i Finland med i anbudsförfarandet.  På så sätt underlättades de internationella studerandenas ställning i högskolor över allt i hela landet på samma gång.

AUS delade ut bägge priser för första gången i år. ”Med priserna vill AUS fästa uppmärksamhet vid hur viktig internationalisering av hög kvalitet är för Aalto-studerandena. Engelskspråkig undervisning av hög kvalitet och de internationella studerandenas välmående kräver ständig satsning från universitetet,” framhäver AUS:s styrelseordförande Saara Hyrkkö.

Priserna delades ut på den internationella festen på Aaltos Design Factory 12.11 kl. 19.

Aalto-universitetets studentkår AUS är en tjänste- och intresseorganisation för ca 15 000 studerande vid Aalto-universitetet. AUS fungerar som intressebevakare för sina medlemmar speciellt i utbildningspolitiska och studiesociala ärenden.

Tilläggsinformation:

Hanna Sauli, sakkunnig, internationella ärenden. international@ayy.fi, tel. 050 520 9446.

Doktor Tuomas Paloposki, institutionen för energiteknik, Aalto-universitetet. tuomas.paloposki@aalto.fi, tel. +358 9 470 23605.

Pamela Spokes, Manager, International Student Recruitment, Aalto University. pamela.spokes@aalto.fi, tel. +358 401843391.

Den nya Högskolan för konst och kreativitet är en högskola för formgivning, media, arkitektur och konst, som samlar ihop de olika områdena inom planering och utformande av humana miljöer. Högskolans grundläggande filosofi ligger nära en humanistisk världsåskådning, vilket syns i den människonära och användarvänliga forskningen, undervisningen och övriga verksamheten.

På en human världsbild hänsyftar också den nya högskolans engelskspråkiga namn Aalto University School of Arts and Creativity och det svenska namnet Högskolan för konst och kreativitet vid Aalto-universitetet. Översättningarna avviker något från den finskspråkiga versionen – Aalto-yliopiston taiteiden ja suunnittelun korkeakoulu – eftersom begreppet ’art and design’ i det nuvarande namnet skulle syfta alltför starkt på det gångna. Nu signalerar alla namn tydligare en förändring än de direkta översättningarna.

”Alla namnversioner är nya och vittnar därmed om den förändring som sammanslagningen av Konstindustriella högskolan och Institutionen för arkitektur för med sig och om det mångdisciplinära Aalto-universitetet. Konst kombinerad med planering och kreativitet beskriver mycket bra den nya skolans verksamhet och perspektiv. De är gemensamma nämnare för alla delområden i den nya skolan”, motiverar dekanus för Konstindustriella högskolan Helena Hyvönen namnen.

I fortsättningen kommer den nya högskolan att utexaminera experter på och förnyare av formgivning, konst och arkitektur, som inte bara äger yrkeskompetens i konstnärlig utan också i praktisk planering.

”Dessa framtida experter kommer att utveckla vår byggda miljö, och för dem är kontakten med byggnadsteknologin viktig. Termen ’planering’ i skolans namn på finska vittnar om en viktig bro till alla discipliner inom Aalto-universitetet – såväl teknik som ekonomi”, berättar chefen för Institutionen för arkitektur Antti Ahlava.

För att få fram ett namn för högskolan ordnades en namntävling, öppen för hela Aaltogemenskapen, för intressentgrupperna och för allmänheten. Närmare 800 förslag kom in, vilket tyder på både ett allmänt intresse för saken och det kollektiva förfaringssätt som är karaktäristiskt för Aalto-universitetet. Det slutliga beslutet om namnet fattades av en namnjury bestående av ledningen för Aalto-universitetet och den nya högskolan samt av experter, studerande och en alumnrepresentant.

Högskolan för konst och planering kommer i början av nästa år att vara en organisation som består av 2 100 examensstuderande, 300 forskarstuderande och 500 anställda inom personalen. Man kan också i fortsättningen avlägga kandidatexamen i konst och i teknologi samt magisterexamen i konst, arkitektur och landskapsarkitektur. Den nya högskolan erbjuder 12 utbildningsprogram som leder till kandidatexamen, 25 magisterprogram samt doktorandprogram inom konstindustri och ingenjörsvetenskaper. Institutionerna inom högskolan fortsätter sin verksamhet i de nuvarande lokalerna på Arabiastranden i Helsingfors och i Otnäs i Esbo tills de nya byggnaderna för den nya högskolan står färdiga på Aalto-universitetets gemensamma campus i Otnäs omkring 2015.

Mer information:

Dekanus Helena Hyvönen, tfn 050 324 3657
Institutionschef Antti Ahlava, tfn 050 324 1179
Kommunikationschef Anne Tapanainen, tfn 050 5319180
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@aalto.fi